Lägesrapport

Hur mycket kan häda på hur kort tid? En fråga jag funderat på dem senaste veckorna.  Sedan vi kom hit för snart 6 veckor sedan har det hänt Så mycket! Jag vet knappt vart jag skall börja…

Många svenskar har redan varit på akuten av olika anledningar, det började förhållandevis litet och odramatiskt (i avsaknad av bättre ord) och sedan eskalerade det, toppen nåddes när en av svenskorna åkte in på sjukhuset och det visade sig att hon hade hjärnhinneinflammation. Situationen var alvarlig länge och det var oklart om hon skulle klara sig eller inte. Men mirakulöst vaknade hon för ungefär en vecka sedan och som det verkar nu kommer hon att klara sig utan hjärnskador, Men hon kommer att få andra men. Det har varit väldigt omtumlande veckor, att försöka hantera situationen att någon som är så sjuk att utgången är oviss i ett främmande land. Att vara långt långt hemifrån och man börjar oundvikligen tänka ”om det var jag…” samtidigt som man tänker på hennes familj. Mitt i detta känslomässiga kaos skall man komma in i rutiner, komma in i skolsystemet, lära sig helt nya saker och dessutom på ett annat språk. Det har varit väldigt tufft och motivationen för att stanna har varit väldigt upp och ner. När det äntligen började ljusna lite efter att hon vaknat ur koman kändes det lite bättre. Men så blev det för mycket i skolan och jag orkade inte bära upp tyngden. Men efter att förklara läget för min lärare, som förstod situationen, känns det nu mycket bättre igen. Nu skall jag se till att inte hamna efter i skolarbetet igen och bara försöka fokusera framåt.

Men mitt i allt det här har det också varit bra stunder och jag har haft mycket kul. Jag trivs väldigt bra här och mina rumskompisar är jätte bra!

I helgen blir det utflykt till Court house med fika, farmers market och köpa färsk frukt och grönsaker, photo-shoot på stranden om det blir som det är tänkt och pluggsöndag.