Skrivet av: Mariell Dahlström | 22 augusti 2010

Lite tankar om livet och hur lite vi vet om hur mycket våra val i livet betyder

Sitter här och tänker, känner mig lite melankolisk men inte ledsen eller sorgsen. Jag är glad och faktiskt väldigt lycklig. Men jag tänker på alla där hemma och önskar att jag kunde tagit med er hit. Men ändå så är ju hela poängen att jag skall göra det här själv, det skulle ju bli något annat om jag tog med alla människor hemifrån och placerade ut er här… Kan man sammanfatta det med att jag vill att alla skall vara med mig men inte här? Jag vet inte, det går nog inte att sammanfatta den här känslan och önskan på ett logiskt sätt. Men måste allt vara logiskt, tror inte det. Då skulle det göra allt mycket mer komplicerat.

Först skrev jag utan att tänka mig för ”att poängen var att jag skulle göra det här ensam”, men ändrade mig snabbt till att jag skulle ”göra det här själv”, eftersom jag vet att jag inte gör det här ensam. Jag sitter här i Santa Barbara ”ensam” och har kommit på den här lite smått galna idén ”ensam” men jag vet att jag har familj och vänner som stöttar mig och därför skulle det vara fel av mig att skriva att jag gör det här ensam. Jag är glad och tacksam för ert stöd, utan det hade jag inte suttit här i USA med lite fjärilar i magen inför skolstarten på måndag. 

Faktum är att inget hade varit som det är idag om jag inte på något sätt alltid känt ert stöd.

Mycket av det som hänt de senaste åren har varit en slup, eller som jag föredrar att kalla det- Ödet. Att jag hamnade på Forsa var inget som var planerat och som jag drömt om länge, det ”bara hände”. Men hade jag inte känt ert stöd hade jag inte svarat: JA, när Erik ringde från Forsa Folkhögskola dagen innan kursstart hösten 2008 och undrade om lilla jag vill börja i fotoklassen. Med skräck och extrem nervositet begav jag mig själv (men inte ensam) upp till Hälsingland, Hudiksvall, Forsa folkhögskola. Året blev helt fantastiskt och på många sätt en vändpunkt i mitt liv. Jag började se på mig själv och andra på ett helt annat och bättre sätt. Jag blev mer självsäker och inte längre helt beroende av andras åsikt. Jag vågar nu mer ha en egen åsikt och jag vågar stå för den.

Vidare hade jag inte studerat två terminer på Komvux om det inte varit för året på Forsa, och jag hade antagligen inte orkat tagit mig igenom dessa två terminer utan ert stöd. Jag hade inte vågat läsa engelska igen om jag inte träffat en galen amerikanska på Fors som visade att det inte är farligt att göra fel när man lär sig ett nytt språk. Tack vare den galne amerikanskan och nyfunna vänner på Forsa hade jag byggt upp mod och styrka att läsa om Engelska A och nådde ett VG (att jämföra med ett betyg som tidigare var ett knappt G…) Under andra terminen läste jag bland annat Engelska B.

Om det inte varit för dessa händelser sedan 2008 hade jag inte nu suttit i USA, Kalifornien, Santa Barbara, Cliff Drive och väntat på att mina kurser skall börja…

Jag hade inte haft drömmar och mål med likt dem jag har idag om det inte varit för att jag alltid haft stöd från er, mamma och pappa, Lina och Jonas, Emelie och resten av gänget, Textil Anna och resten av er fantastiska människor jag träffade på Forsa, Erik, Terje och Malin!

Att sitta i en fjällstuga hos säsongsjobbande vänner och inte ha något att göra medan alla andra är ute och åker skidor kan förändra mycket… 

Tack alla, Tack Mamma, Pappa, Lina, Jonas och Alma.
Tack Marcus med familj.

Annonser

Responses

  1. Du har blivit så modig tycker jag! Modigare och modigare för varje dag som går.
    Jag hoppas att du får det toppen där borta och kommer hem helskinnad så man får träffa dig någon gång om inte allt för länge! 🙂

    kram!

    Tack Katti, det är du också!
    Jag skall se till att komma hem helskinnad så att vi kan träffas, det lovar jag!
    Du är alltid välkommen att hälsa på, ta med dig Sandra om du vill 🙂

    Kram!

  2. Fantastiskt att läsa din utveckling i ord så här. Du har växt i dej själv.
    Vi har gjort vad vi kunnat i din väg framåt,för att stötta.
    Det har varit roligt och utvecklande för oss också. Trevligt att träffa dina vänner ,både nya och gamla.
    Det är roligt och spännande det DU har framför dig.
    LYCKA TILL
    från Mamma och Pappa.

    Tack! Vad mer kan jag säga:)
    Kramar liten

  3. Du är så bra Mariell! Saknar dig!
    Kram! //Anna

    Saknar dig också, det skulle vara kul om du och Jacob kunde komma hit!
    Men vi ses till jul i alla fall! 🙂
    Kram

  4. Jätte roligt att allt gått så bra för dig. Många härliga bilder, ser fram emot vad du tycker om undervisningen framöver. Det kommer säkert att bli jättespännande med allt nytt. Jag hoppas du kommer att lägga in många bilder, alltid lika kul att se.

    Är det kanske dags för ”Santa Barbara studentska” för på tv börjar fantasin ta slut…de kommer snart att visa ”Skåne fruarna”…helt otroligt, hur många varianter av ”fruar” ska de visa?! 😦 Det är nog dags för en annan variant och då kan de väl ta svenska studenter i soliga USA. Du anmäler dig väl om det blir aktuellt. Om jag säljer idéen så delar vi på pengarna sen!! Bra eller hur?! Nu ska jag lägga mig, ska få nästa cellgift på torsdag, sen kanske kroppen ska få vila om det ser ok ur på röntgen.
    Stor Kram från mig och 3 snarkande hundar och 1 gubbe…också snarkande 😉

    Haha, ja det är klart jag ställer upp! Säg bara till när och var jag skall anmäla mig så kan du typ consider it done!
    Hoppas att värdena och allt visar bra så att gu och kroppen kan få vila och återhämta er lite. Tänker på dig.
    Mysigt med snarkande hundar, skulle också vilja ha ett gäng hundar här… men dom har det nog bättre hemma, det är lite för varmt här för att dom skulle må bra. Ta hand om dig och hälsa den snarkande bubben 😉 Kramar

  5. Tänk vad ett avslitet korsband kan göra!

    Ja, visst e de knäppt! 😉
    Hoppas ni har det bra där hemma! Kram

  6. Hejsan Mariell, du kan inte veta hur glad jag är för din skull och Hur stolt jag är att fått möjligheten lära känna dig under läsåret på Forsa. Jag tror på dig och önskar Dig lycka till med allt det underbara du kommer att uppleva.

    Allt gott till DIG från lilla mig / Erik

    Tack Erik! Det finns inte ord till hur glad jag är att du ringde den där dagen innan skolstart och undrade om jag ville komma! Det finns inte heller ord som kan beskriva hur gald jag är att få lära känna dig också och hur mycket du betytt för mig! Tack för allt du lärt mig. Jag vet inte hur jag skall kunna tacka dig tillräckligt för att du hjälpt mig att bli mitt nya jag!
    Kram en vän till en annan!

  7. Mariell, jag blir helt tagen när jag läser ditt inlägg!! Vilken fantastiskt utveckling du gjort!:D Stolt över dig!! KRAMAR MARIA

    Ja, det kan man verkligen säga! Mer kommer det bli…
    Kram på dig gumman!

  8. Hallå där! Hur går det för dig?? Antar att allt är bra, för tystnad brukar tyda på att det är mycket att göra…hoppas att det är så även denna gång.

    Vill hur som helst höra att allt är bra!! För det hoppas jag det är.

    Kram från ett för dagen soligt Alva-City

    Allt är bra. Som sagt mycket att göra. Men jag skall försöka vara lite mer högljud i fortsättningen 🙂
    Kram från ett för stunden väldigt disigt och dimmigt Santa Barbara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: